Vad är teambuilding?

Teambuilding är ett brett begrepp för aktiviteter och övningar som ska stärka hur en grupp samarbetar, kommunicerar och litar på varandra. Det kan vara allt från en kort icebreaker på ett morgonmöte till en hel dag med aktiviteter på en kickoff. Gemensamt är att syftet är att gruppen ska fungera bättre tillsammans efteråt, inte bara ha roligt för stunden (även om det gärna får vara roligt också).

Ordet används ofta löst och blandas ibland ihop med personalfest, kickoff eller konferens. Skillnaden ligger i syftet. En personalfest kan ha teambuilding som inslag, men handlar främst om att fira eller umgås, medan teambuilding siktar på att stärka hur gruppen arbetar tillsammans. I praktiken glider begreppen ofta in i varandra, och det spelar sällan någon större roll vad ni kallar det, så länge syftet är tydligt för er själva.

Syftet med teambuilding

De flesta teambuildingaktiviteter har ett eller flera av följande syften:

• Samarbete: gruppen övar på att lösa uppgifter tillsammans i stället för var och en för sig, till exempel i marshmallow challenge.
• Kommunikation: gruppen övar på att ge och ta emot tydliga instruktioner, särskilt där missförstånd ofta uppstår. Ryggmålning är ett enkelt exempel.
• Tillit: kollegorna bygger en grund där de vågar be om hjälp, säga ifrån och göra misstag inför varandra, som i blindpromenaden.
• Att lära känna varandra: särskilt viktigt för nya team, nyanställda eller grupper som sällan träffas fysiskt. Två sanningar och en lögn är en klassisk start.
• Att fira eller markera något: en avslutad period, ett uppnått mål eller en förändring i organisationen.

Ett tydligt syfte gör det lättare att välja rätt övning. En grupp som redan samarbetar bra men sällan skrattar tillsammans behöver ett annat upplägg än en grupp med spänningar mellan avdelningar.

Det är också värt att skilja på syfte och form. Syftet är varför ni gör något, formen är vad ni faktiskt gör, till exempel en lek, en samtalsövning eller en fysisk utmaning. Samma syfte kan nås med mycket olika former beroende på gruppens smak. En grupp som inte gillar tävling kan öva samarbete lika bra i en lugn samtalsövning som i en fartfylld tävling, så länge övningen kräver att gruppen löser något tillsammans.

När teambuilding fungerar

Teambuilding fungerar bäst som en del av ett större sammanhang, inte som en isolerad händelse. En kickoff med bra aktiviteter ger mest om vardagen efteråt också ger utrymme för det ni har övat på, till exempel att be varandra om hjälp eller ge rak feedback. Det fungerar också bäst för grupper som ska jobba ihop under en längre tid, eftersom effekten byggs upp av flera tillfällen snarare än ett enda.

Korta, återkommande inslag, som en icebreaker i början av ett möte eller en kort övning då och då, brukar ge mer på lång sikt än en enda stor satsning om året. Guiden om att planera teambuilding visar hur ni bygger in det i vardagen.

Vad som fungerar beror också på var gruppen befinner sig. Ett helt nytt team, eller ett team som precis fått flera nya medlemmar, har mest nytta av lära känna-övningar som ger alla en chans att bilda sig en uppfattning om varandra. Ett team som funnits länge men där kommunikationen skaver har oftare mer nytta av riktade kommunikationsövningar än av ännu en presentationsrunda.

När teambuilding inte fungerar

Teambuilding löser sällan ett djupt liggande problem i en grupp, som en konflikt mellan två personer eller en organisationsfråga som ligger utanför gruppens kontroll. En rolig aktivitet ovanpå ett olöst problem brukar kännas som att gruppen ska "låtsas att allt är bra", vilket sällan uppskattas. I sådana lägen är ett riktigt samtal, gärna med stöd från chef eller HR, en bättre väg än en övning.

Det fungerar inte heller om aktiviteten känns påtvingad eller om deltagarna inte förstår varför de gör den. Berätta gärna kort varför ni gör en viss övning, så tar fler den på allvar i stället för att bara vänta ut den.

Teambuilding fungerar också sämre om gruppen upplever den som ett plåster på ett problem som borde lösas på annat sätt, till exempel bemanning, arbetsbelastning eller otydliga roller. En rolig aktivitet kan lätta upp stämningen tillfälligt, men om det underliggande problemet finns kvar dagen efter klingar effekten snabbt av.

Vanliga fallgropar

Att göra det till en engångsföreteelse. En enda kickoff om året ger sällan bestående effekt om inget annat händer resten av året.

Att tvinga fram fysisk kontakt eller utsatthet. Övningar med kroppskontakt, ögonbindel eller där man delar känsliga saker om sig själv ska alltid vara frivilliga, och det ska finnas ett tydligt sätt att stå över utan att förklara varför.

Att välja aktivitet efter vad som är populärt i stället för efter gruppens behov. En omtalad aktivitet som inte passar gruppens sammansättning eller energinivå ger sällan det ni hoppats på. Läs mer i guiden om att välja rätt företagsaktivitet.

Att glömma debriefen. Många övningar ger mest när gruppen efteråt pratar om vad som hände, i stället för att bara göra övningen och gå vidare. Se guiden om att leda en övning och debriefen.

Att förvänta sig omedelbar förändring. En enda övning förändrar sällan hur en grupp arbetar över en natt. Effekten byggs upp av flera tillfällen över tid, och av att det gruppen övat på faktiskt får plats i vardagen.

Var börjar man?

Är gruppen ny för varandra är lära känna-övningar en naturlig start. Ska ett redan fungerande samarbete stärkas passar samarbetsövningar bättre. Behöver ni bara ett kort, lätt inslag på ett möte finns icebreakers att välja bland. Hela övningsbanken går att filtrera på gruppstorlek, tid och plats.

Är ni osäkra på var ni ska börja räcker det ofta att fråga gruppen direkt i stället för att gissa. Ta upp frågan på ett vanligt möte: vad är det största hindret för att vi ska jobba bra tillsammans just nu? Svaret visar oftast om ni behöver börja med att lära känna varandra bättre, öva på kommunikation eller bara ge gruppen en trevlig stund tillsammans utan djupare ambitioner.